Vandring till Tischlerspitz och Tischlerkahrkopf

Ända sedan jag började jobba för STS Alpresor för 7 år sedan har jag varit nyfiken på två av topparna längst in i Kötschachtal, Tischlerspitz och Tischlerkahrkopf. Det är två toppar som är lite kniviga att bestiga då man bland annat måste klättra med rep, gå över ett par glaciärer och sist men inte minst gå rätt långt. Närmare bestämt 20 km 1 500 höjdmeter uppåt och 2 000 höjdmeter neråt. Under en riktigt härlig höstvecka började vi planera för en rejäl vandringstur på vår lediga dag.

Turen började redan på tisdagseftermiddagen då vi tog tåget genom ”Tauernschleussel” för att hoppa av i Mallnitz. Där tog vi taxi till Ankogelliften och sedan liften hela vägen upp till toppstationen och Hannoverhaus. Väl framme serverades det en 3-rätters meny för att ladda upp inför onsdagens äventyr. Hannoverhaus är helt nybyggt och är under sommaren en vandringshütte där man kan övernatta för att sedan vandra vidare nästa dag.

För att göra en tur som denna rekommenderar jag starkt att man hyr en bergsguide då det är en farlig tur som går över glaciärer och över smala kammar. Inget för nybörjare. Som tur var hade vi, jag och Hanne, med oss en av våra lokala bergsguider på den här turen.

Gernot, som han heter, har jobbat som bergsguide i 19 år och kan sin sak. Han tyckte att vi skulle starta redan kl 04.30 på morgonen för att få se soluppgången från Ankogel (Gasteinerdalens högsta berg, 3 250 m ö h). Sagt och gjort, kl 04.00 ringde klockan och det var bara att gnugga sömnen ur ögonen och göra sig redo för ett riktigt äventyr. Snabb frukost, på med pannlampor och köra så att det ryker.

Det börjar med mörker och dimma, men precis när vi kommer upp på 3 000 m ö h lättar dimman och vi stirrar ut mot ett molnhav och en sol som precis hade klättrat upp över horisonten.

Mäktigare syn får man leta efter. Vi fortsätter de sista metrarna upp till Ankogel och tar en kort paus för att njuta av denna fantastiska vy. I söder är det bara ett hav av moln och det är bara de allra högsta bergen som sticker upp ovanför molnen.

I norr (Bad Gastein) är det helt molnfritt.

Äventyret fortsätter längs med bergskammen och över glaciärer. Nästa mål är Tischlerspitz, 3 002 m ö h.

Ännu en kamvandring och ner på nästa glaciär för att ställa in siktet på den sista toppen, Tischlerkahrkopf 3 004 m ö h.

För att komma upp måste vi klättra den sista biten och det var lite luftigt kan man säga. Men vi klarade det och topp nummer två var besegrad.

Efter totalt 6 timmars vandring var den sista toppen besegrad. Det firade vi med att äta lunch direkt på toppen. Vädret var nämligen helt perfekt, vindstilla och riktigt varmt och gott.

Nu förstår ni att det bara är den sista kvar, men det är inte så bara. Det handlar om nästan 2 000 höjdmeter ner till slutet av Kötschachtal och Prossau. Tack vare att det var så fina förhållanden med snö så kunde vi gå rätt ner från toppen och ta sikte på Bärensteig och Prossau.

Om jag skall vara helt ärlig så var den rätt så krävande då det inte är den lättaste stigen att ta sig ner för. Först och främst skall man hitta den. Sen är det en hel del spännande passager där man måste klättra med rep eller stegar för att ta sig ner.

Efter 10,5 timme stod vi på säker mark igen och firade med en rejäl öl på Prossauhütte.

Det var en av de bästa turer som jag har gjort under mina 7 år på STS Alpresor och detta kommer jag leva länge på!

Viktor Olsson
Platschef, STS Alpresor
Bad Gastein